En tår behöver ibland få trilla

Vilken dag.

Medan jag väntade på syster kom en sådan där lip-känsla över mig.

För trött i kroppen pga av förkylningsskiten så var tvungen och gråta en skvätt.

Tapeterna var tråkiga så var tvungen att gråta även för det.

Kaos överallt och dammtusar i alla hörn, grät lite till.

Dix skulle va snäll och trösta genom att slicka mig i ansiktet, blev mest irriterad och grät en skvätt till.

Haha, hopplös man är när man blir sådan.

Inte ofta det händer men just då kändes det väldigt bra att få tycka väldigt synd om sig själv en stund och gråta av sig lite.

Som tur var hjälpte det med frisk luft, hundbus och sällskap av världens bästa syster.

Så väl hemma med lite mat med oss kändes livet genast lättare.

Vi kollade köket och MrJ hade satt i en av lådorna för att se hur det blev.

Så bjuder på ett smakprov av hur det kommer bli.

Syster höll med mig i tapetfrågan så nu hoppas vi att MrJ gillar vår idé.

Diskberget i duschen fick bli kvällens projekt när älskade syster gått.

Men nu är det klart så ska pyssla lite med tackkorten som hamnat på eftersläp nu i köksrenovering.

Men snart kallar nog sängen.

Hoppas på kryare kropp imorgon.

Over'N'ouT