Ändrade planer....halvmaran *2

Ojojoj. Ibland bestämmer verkligen ödet över en. 

Har ju sagt att jag inte ville springa Göteborgsvarvet,

 och var ju nöjd när jag hittade halvmaran i Richmond 3:e maj. 

Men ödet verkar vilja annorlunda. 

Vi kommer åka till Göteborg med jobbet Tors-Lörd för att springa specialvarvet. 

Då började tanken gro, jag är i Göteborg samma dag som deras halvmara går av stapeln.

 Det var dock fulltecknat, så tänkte att nä, jag ska inte springa.

Men så visade det sig att en tjej i mamma-tränings-gruppen 

hade en startplats som hon inte skulle starta. 

Ödet?!?!?

Om jag kommer ångra mig 42375 gånger?! Troligtvis. 

Om jag kommer vara galet nervös och behöva kissa 762 gånger?! 

Också mycket troligt. 

Men va fasen, man lever bara en gång!

Så nu ska vi bara få ut alla småbarnsbacilusker ur huset 

så jag kan börja återuppta träningen igen efter ännu en vilovecka. 

Kommer du med springa i Göteborg 23/5?

Kramar 

Full rulle

Här blev det tyst. 

Men lite fullt ös, medvetslös här hemma just nu. 

Renoveringen av sovrummet är igång 

och samtidigt ska träningspusslet lösas

i kombination med övriga aktiviteter. 

Så att start datorn har inte hunnits med alls. 

Men vi lever.

Och stannar upp i det vackra nuet då och då

för att njuta av vårvädret som igår tog ett hårt tag om vårkänslorna. 

Hoppas ni alla får en härlig start på veckan. 

Kramar

Förvaring

Min kära man sa några magiska ord förra veckan: 

"vi kanske skulle ta och renovera vårt sovrum".

Ja, och ni må tro att det satte tankeverksamheten på högvarv och

 jag har redan börjat fundera på inredningsdetaljer innan något arbete ens är startat. 

Förvaring känns som a och o.

 Då sovrummet idag känns rörigt och stökigt, oplanerat och oorganiserat. 

Ingen optimal miljö för avkoppling. 

Har surfat runt som en tok och hittade till denna grymma sida: FÖRVARA. 

Känns som de verkligen har allt. 

Massa smarta förvaringsdetaljer som också blir snygg inredning. 

Hittade dessutom dessa läckra hinkar med lock. 

Fanns i massa härliga färger och skulle vara perfekta till barnens rum. 

De går dessutom använda både som pall att sitta på och stå på. 

Så nu har jag fått ännu mer idéer, och detaljer som gärna får köpas till fler rum. 

Men får väl snällt vänta till renoveringsarbetet påbörjats iallafall. 

Hoppas ni haft en härlig tisdag, 

Kramar

Motivation kommer och går!

Vissa anser att jag är född med någon slags "träningsgen" 

och alltid har en träningsmotivation till tusen. 

Om det ändå vore så!

Tre veckor med träningsvila efter influensa i huset gör även mig bekväm. 

Jag har i hjärnan dividerat som en skitzofren inför varje träningspass denna veckan 

för att försöka hitta ursäkter för att INTE genomföra det. 

I måndags var det kortpass, 6 km, de värsta 6 km i mitt liv kändes det som. 

Jag fick kämpa från första steg. Kroppen var stel och inget flöt

 (kan berott på att jag åkte slalom för första gången på 4:a år 2 dagar innan). 

Det gjorde det inte lättare att motivera sig för intervall-passet 2 dagar senare. 

Men efter att åter igen inte kommit fram till någon hållbar ursäkt för att skjuta på det 

var det bara att snöra på sig skorna och ta med min partner in crime Dixie ut och springa. 

Och det flöt på helt okej, trots att jag egentligen hatar 4 min intervaller, 

men har äntligen börjat lära mig vilken tempo jag ska lägga mig på 

för att bli galet trött utan att dö i förtid. 

Idag vankades sista passet för denna veckan.

 Föredrar att lägga dem på lördagar när MrJ är hemma. 

Men funkade tyvärr inte igår. 

Så åter igen diskussioner i huvdet, vädret var kasst, barnen behövde följa med 

och borde jag inte städa.....!

Men, vi behöver alla frisk luft, Dix behövde ju dessutom också en runda, 

och jag brukar ju alltid mala på om att det inte finns några dåliga väder....

så var åter bara att snöra på sig skorna och placera ungarna i vagnen 

när de var perfekt tid för att de båda skulle slockna en stund. 

13 tunga km där jag redan efter 1:a km motiverade mig med att jag kunde vända när jag ville

 eller stanna och gå. Men genom att ta en km i taget gick det. 

Vart jag vill komma med detta malande är att ingen 

går genom livet med konstant träningsentusiasm. 

Motivationssvackor kommer med jämna mellanrum och då krävs det pannben, 

samma sak om man vill komma ur gamla mönster och komma igång med träningen. 

Den rätta dagen kommer aldrig, hur många måndagar man än passerar. 

Man måste bara bestämma sig, och hålla sig till planen. 

Glädjen kommer, liksom svackorna, men tänk då på känslan efteråt, 

egoboosten att man gjorde det slår allt, 

om det så handlar om 3 km eller som idag 13 km. 

Kramar

Var med och slå världsrekord!

Lördagen den 7:e mars är det dags att slå världsrekord!

Vill du vara med?

I Vetlanda kör vi kl: 9.00 i stora mogärdehallen!

 Alla välkomna, och alla kan vara med, man kör efter egen kapasitet. 

Anmälan görs till Anna Stewartz 073-83 907 33. 

Bor du inte här men vill vara med och hjälpa oss slå världsrekordet?

Gå in på www.24fitclub.se/antz och hitta en träning i närheten där du bor!

Tillsammans ska vi gå till historien i hälsans tecken!

Kramar

Nytt liv för en pall - upcycle

Under träningsvilan har jag ju roat mig med diverse projekt för hemmet. 

Denna pall tog mannen med sig hem från sin morfar när han flyttade, 

som en "bra att ha grej". 

Med lite spray och lackfärg blev den som ny. 

Och tanken är att den ska få uppgift att vara ett litet bord 

vid den planerade "läshörnan" i gillestugan:

Ha en underbar lördag. 

Själv har jag en spännande arbetsdag framför mig 

som krävt att jag rotat fram slalomutrustningen igen, 

som stått och dammat sen LillaS kom till världen. 

Kramar

Abstinens och utflyktstips!

Nu börjar jag tröttna på denna efterhängande trötthet. 

En vecka har gått sen jag blev feberfri. 

Men något hänger envist kvar. Tung i huvud och kropp. 

Tjuvstartade lite lätt i måndags, men efter mamma-träningen i tisdags

 (som jag dessutom inte tränade något direkt själv på) 

var kroppen trött och frusen resten av dagen. 

Ingen löpning på 2,5 vecka, frustrerande börjar det bli, 

men snart, snart hoppas jag få snöra på skorna. 

Men det härliga är att dessa 2,5 vecka ändå inte varit stressande. 

Utan bara accepterande. 

Jag har ju under många år varit "dålig på att vara sjuk". 

Men det blir bättre och bättre. Hållbar hälsa kommer först!

Jag stressar inte igång med fullspäckat träningsschema utan smyger mig tillbaka.

Utan tanke på att "träna igen förlorade pass".  

Idag känns kroppen dock som vanligt så startade jag dagen med yoga 

och sen ett ben-pass, underbart. 

Jobbhelg och sjudagars-veckan är nu startad med efter fri-veckan.  

Men efter en riktigt mysig familjedag igår, 

då vi firade mannen lite i förskott är jag redo. 

Kan verkligen rekommendera ett besök hos Mats & Sara i Näshult. 

Vi tog dagens lunch där, så otroligt god mat 

och deras mysiga miljö gjorde inte besöket sämre. 

Badhuset i Hultsfred fick full pott med. 

Bästa badhuset vi besökt ur småbarnssynpunkt. 

Ha nu en härlig helg, 

Kramar